Hälsoeffekter
Symtom relaterade till dålig inomhusluftkvalitet varierar beroende på typen av förorening. De kan lätt misstas för symtom på andra sjukdomar som allergier, stress, förkylningar och influensa. Den vanliga ledtråden är att människor känner sig sjuka medan de är inne i byggnaden, och symtomen försvinner kort efter att de lämnat byggnaden, eller när de är borta från byggnaden under en period (t.ex. på helger eller semester). Hälso- eller symtomundersökningar, som den som ingår i bilaga D, har använts för att fastställa förekomsten av inomhusluftkvalitetsproblem. Om fastighetsägare och operatörer inte reagerar snabbt och effektivt på inomhusluftkvalitetsproblem kan det leda till många negativa hälsokonsekvenser. Hälsoeffekter från inomhusluftföroreningar kan upplevas kort efter exponering eller möjligen år senare (8, 9, 10). Symtom kan inkludera irritation i ögon, näsa och hals; huvudvärk; yrsel; utslag; samt muskelsmärta och trötthet (11, 12, 13, 14). Sjukdomar kopplade till dålig inomhusluftkvalitet inkluderar astma och överkänslighetspneumonit (11, 13). Det specifika föroreningsämnet, exponeringskoncentrationen samt exponeringens frekvens och varaktighet är alla viktiga faktorer för typen och svårighetsgraden av hälsoeffekter till följd av dålig inomhusluftkvalitet. Ålder och befintliga medicinska tillstånd som astma och allergier kan också påverka effekternas svårighetsgrad. Långsiktiga effekter på grund av inomhusluftföroreningar kan inkludera luftvägssjukdomar, hjärtsjukdomar och cancer, vilka alla kan vara allvarligt funktionsnedsättande eller dödliga (8, 11, 13).
Forskning har kopplat byggnadsfukt till betydande hälsoeffekter. Många arter av bakterier och svampar, särskilt trådsvampar (mögel), kan bidra avsevärt till inomhusluftföroreningar (4, 15-20). När det finns tillräckligt med fukt på arbetsplatser kan dessa mikrober växa och påverka arbetstagarnas hälsa på flera sätt. Arbetare kan utveckla luftvägssymtom, allergier eller astma (8). Astma, hosta, väsande andning, andnöd, bihåleinflammation, nysningar, nästäppa och bihåleinflammation har alla förknippats med inomhusfukt i ett flertal studier (21-23). Astma både orsakas av och förvärras av fukt i byggnader. Det mest effektiva sättet att förebygga eller minimera negativa hälsoeffekter är att fastställa källorna till ihållande fukt på arbetsplatsen och eliminera dem. Mer information om att förebygga mögelrelaterade problem finns i OSHA-publikationen med titeln: "Preventing Mold-Related Problems in the Indoor Workplace" (17). Andra miljöfaktorer som dålig belysning, stress, buller och termiskt obehag kan orsaka eller bidra till dessa hälsoeffekter (8).
Publiceringstid: 12 juli 2022