Den relativa betydelsen av en enskild källa beror på hur mycket av ett givet föroreningsämne den avger, hur farliga dessa utsläpp är, hur nära de boende är utsläppskällan och ventilationssystemets förmåga (dvs. allmänt eller lokalt) att avlägsna föroreningen. I vissa fall är faktorer som källans ålder och underhållshistorik betydande.
Källor till inomhusluftföroreningar kan inkludera:
Byggplats eller plats:En byggnads placering kan ha konsekvenser för inomhusföroreningar. Motorvägar eller trafikerade genomfartsleder kan vara källor till partiklar och andra föroreningar i närliggande byggnader. Byggnader som är placerade på mark där det tidigare funnits industriell användning eller där det finns ett högt grundvattennivå kan resultera i urlakning av vatten eller kemiska föroreningar in i byggnaden.
Byggnadsdesign: Brister i design och konstruktion kan bidra till luftföroreningar inomhus. Dåliga grunder, tak, fasader och fönster- och dörröppningar kan tillåta intrång av föroreningar eller vatten. Luftintag utifrån placerade nära källor där föroreningar dras tillbaka in i byggnaden (t.ex. tomgångsfordon, förbränningsprodukter, avfallsbehållare etc.) eller där byggnadsavgaser återförs in i byggnaden kan vara en konstant källa till föroreningar. Byggnader med flera hyresgäster kan behöva en utvärdering för att säkerställa att utsläpp från en hyresgäst inte påverkar en annan hyresgäst negativt.
Byggnadssystemdesign och underhåll: När VVS-systemet av någon anledning inte fungerar korrekt utsätts byggnaden ofta för negativt tryck. I sådana fall kan det förekomma infiltration av utomhusföroreningar såsom partiklar, fordonsavgaser, fuktig luft, föroreningar från parkeringsgarage etc.
Dessutom, när utrymmen omdesignas eller renoveras, kanske inte VVS-systemet uppdateras för att hantera förändringarna. Till exempel kan en våning i en byggnad som inrymde datortjänster renoveras för att bygga kontor. VVS-systemet skulle behöva modifieras för att kontorsanställda ska kunna bo där (dvs. ändra temperatur, relativ luftfuktighet och luftflöde).
Renoveringsaktiviteter: Vid målning och andra renoveringar kan damm eller andra biprodukter från byggmaterialen vara källor till föroreningar som kan cirkulera genom en byggnad. Isolering med barriärer och ökad ventilation för att späda ut och avlägsna föroreningarna rekommenderas.
Lokal frånluftsventilation: Kök, laboratorier, verkstäder, parkeringsgarage, skönhets- och nagelsalonger, toaletter, soprum, smutsiga tvättstugor, omklädningsrum, kopieringsrum och andra specialiserade utrymmen kan vara en källa till föroreningar när de saknar tillräcklig lokal frånluftsventilation.
Byggnadsmaterial: Störande värmeisolering eller påsprutat akustiskt material, eller närvaron av våta eller fuktiga strukturella ytor (t.ex. väggar, tak) eller icke-strukturella ytor (t.ex. mattor, persienner), kan bidra till luftföroreningar inomhus.
Byggnadsinredning: Skåp eller möbler tillverkade av vissa pressade träprodukter kan släppa ut föroreningar i inomhusluften.
Byggnadsunderhåll: Arbetare i områden där bekämpningsmedel, rengöringsprodukter eller hygienprodukter används kan exponeras för föroreningar. Att låta rengjorda mattor torka utan aktiv ventilation kan främja mikrobiell tillväxt.
Aktiviteter för boende:Byggnadens boende kan vara källan till inomhusluftföroreningar; sådana föroreningar inkluderar parfymer eller cologne.
Publiceringstid: 4 juli 2022